”Sverige står och faller med Kopparberget.”
Sveriges Riksråd på 1630-talet

Under den svenska stormaktstiden på 1600-talet, svarade gruvan tidvis för två tredjedelar av det europeiska kopparbehovet.

Riksrådet i Stockholm kallade gruvan för rikets skattkammare och kassakista. Gruvan var den största industriella arbetsplatsen i landet, tidvis arbetade över 1000 man om dagen i berget. År 1650 var gruvans absoluta toppår med en produktion på mer än 3000 ton råkoppar.

Den första svenska gruvkartan gjordes år 1629 över Falu gruva. Kartorna var en del av arbetet med att få en bättre organisation och säkrare brytning. Trots det präglades gruvdriften ofta av girighet och rovdrift. Den hårda brytningen ledde till flera större ras och raset 1687 anses vara slutet på gruvans storhetstid.

Sidan uppdaterad: 2014-10-15