Gustav II Adolf anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar och under hans tid blev Sverige en stormakt med provinser runt hela Östersjön. Tillsammans med sin närmaste man, Axel Oxenstierna, moderniserade han den svenska förvaltningen och bildade flera ämbetsverk, bland annat Bergskollegium. Parallellt inleddes Falu Gruvas absoluta storhetstid. Kopparberget var tidvis under 1600-talet den största kopparproducenten i Europa.

Gustav II Adolf kom på besök till Falun minst 13 gånger, trots att han så ofta var ute i krig. Under vistelserna, som kunde vara flera veckor långa, satt kungen och bergsmännen i åtskilliga möten. Tvister löstes, prisregleringar av ved och kol avgjordes och förordningar skrevs rörande invägning av koppar. Kungen och kronan ägde och brukade som tidigare en egen andel i gruvan. 1620 lade Gustav II Adolf ner kronans kopparbruk, och gruvan drevs efter det helt och hållet av bergsmännen.

Kungens besök 1620 är berömt. Han gick ner i gruvan två dagar i rad, trots varningar. Han ska ha svarat: ”Det är en stor skam av en konung, som intet överser sin skattkammare”. När han kom till ett ställe där kopparmalmen glänste på väggarna sa han: ”Var månne någon potentat finnes, som haver ett sådant palats, som det vi nu stå uti”.

Sidan uppdaterad: 2016-02-01