Gustav Vasa Illustration Moa Hoff

Gustav I blev vald till Sveriges kung den 6 juni 1523. Kort efter växte irritationen mot honom på grund av varubrist, höga skatter och beslutet 1527 om reformationen. Stort missnöje och många protester kom från Dalarna.

Det sista stora dalaupproret kallas för klockupproret och började 1531. Alla socknar skulle lämna ifrån sig sin största kyrkklocka för att en stor skuld till Lybeck skulle kunna betalas. Dalfolket vägrade. Den 2 februari 1533 kallades upprorsledarna och tolv män från varje socken till Hälsingtorget i Falun där kungens män med dragna vapen slog en ring runt dalkarlarna. Kungen satt till häst framför folket med en bister och hotfull min. Han höll ett osande strafftal och avslutade med att läsa upp namnen på de främsta upprorsledarna; samtliga hörde till de rikaste och mest inflytelserika vid Kopparberget. Några avrättades direkt medan sju fördes till Stockholm där de senare mötte samma öde.

Gustav Vasa genomförde flera tekniska och organisatoriska reformer vid
Kopparberget. Han tog hjälp av tyska experter för att förbättra de bergsmekaniska anordningarna. Omkring 1540 anlade kungen ett eget kopparbruk vid Born på Faluåns västra sida. Den fungerade även som fogdegård och såväl kungens hyttebruk som bergsmännens verksamhet styrdes därifrån.

Såväl drottning Margareta Leijonhufvud som senare drottning Katarina Stenbock var med på några av resorna till Kopparberget. År 1551 köpte Gustav Vasa Främby gård i Falun av bröderna Jöns och Hans Persson. Tanken var att anlägga en mönsterladugård och bygga ett större hus med sju rum.

Sidan uppdaterad: 2016-08-12