Karl IX var Gustav Vasa yngste son och bror till Erik XIV och Johan III. Efter Johan III:s död 1592 valdes Johans son Sigismund till kung. Situationen blev komplicerad då Sigismund sedan 1587 var kung av Polen. Efter många konflikter mellan Karl och Sigismund blev slutligen Karl först riksföreståndare (1599-1604) och sedan kung.

Kopparberget befann sig i början av 1600-talet i bättre skick än någonsin tidigare. Ingen annan monark har lagt ner så mycket tid på Falu Gruva som Karl IX. Han fick en stor betydelse för bergshanteringen.  Under hans ledning skedde stora förändringar inom bergsmekaniken. Med hjälp av inkallade tyska experter och arbetare moderniserades uppfordringen till högsta nivå, smältprocessen förbättrades och organisationen utökades.

Kungen besökte ofta Kopparberget för att informera sig. Kronan ägde egen andel i gruvan och kungen var mycket tekniskt kunnig. Kungen hade större resurser än bergsmännen och kronobruket gick i spetsen för den tekniska utvecklingen. Ett av kungens mål var att göra Falun till en bergsstad efter tysk modell.

Karl IX stannade många gånger flera dagar eller veckor i sträck i Falun. Han sågs ofta i diskussioner med bergsmännen. Ett stort antal av kungens brev och dokument skrevs i Falun. År 1609 införde han en särskild gruvbön som skulle läsas vid alla gruvor i Sverige.

Sidan uppdaterad: 2016-02-01