Kristina var född 1626 och bara några år gammal när hennes far Gustav II Adolf dog 1632. Det utsågs en förmyndarregering ledd av Axel Oxenstierna, och först 1644 överlämnades rikets styrelse till den då 18-åriga drottningen.

Under drottning Kristinas tid som regent utvecklades Falun till en av Sveriges största och viktigaste städer. Stora Kopparberget nådde i samma tidsperiod sina högsta produktionssiffror. Ett märkesår i gruvans historia är år 1650 då gruvan gav över 3 000 ton råkoppar, vilket utgör rekord för alla tider. Kopparmalmen smältes i 130 hyttor i gruvans omgivningar och roströken låg som en osande våt filt över bygden. Den svavelhaltiga röken gav befolkningen hosta, huvudvärk och näsblod. När drottningen varnades för röken ska hon ha svarat: ”Gud låte sådan rök aldrig tryta”.

Drottning Kristina besökte Falun och Kopparberget fem gånger. Vid flera tillfällen uttryckte hon en önskan om att gå ner i gruvan men avråddes. Det ansågs alltför riskabelt för henne.

Vid drottningens besök 1642 bildades ett stads- och bergsregemente med uppgift att fungera som honnörstrupp vid kungliga besök samt sköta vakthållningen vid gruvan. Bergsregementet bestod av sju kompanier med 100 man i varje. I perioder med oro för anfall och sabotage mot gruvan och dammarna var regementets beredskap hög. Regementet skötte även vakthållning av staden med syftet att hindra folk från pestsmittade orter att komma till Falun. Bergsregementets verksamhet pågick i cirka 130 år.

Sidan uppdaterad: 2016-02-02