Med Karl XII:s död 1718 avslutades den svenska stormaktstiden. Året efter infördes en ny regeringsform i Sverige som innebar en stor maktförändring. Monarken var inte längre en enväldig härskare utan ständer och riksråd styrde landet. Hovlivet började i den tiden utveckla en pompös stil av en typ som de tidigare regenterna aldrig hade haft. Karl XII;s syster, Ulrika Eleonora, blev vald av regeringen att fortsätta vara regent, men hon överlät snart kronan till sin make Fredrik.

Kung Fredrik I kom till Kopparberget fem eller sex gånger. Ett nytt schakt för uppfordring av malm och länshållning, som hade påbörjats 1716, blev uppkallat efter konungen. Berget var segbrutet och arbetet skulle komma att kosta mer än en halv miljon daler kopparmynt innan det var färdigt.

År 1737 hade man nått den första etappen på Fredriks schakt. 1730-talet var ett årtionde med svåra problem för gruvan. Det inträffade många svåra ras som förstörde flera av de äldre stora schakten. Under en period på ett år 1736-1737 förstördes Ulrikas, Karl XII:s och Karl XI:s schakt. Mest allvarligt var förlusten av Karl XI:s schakt där gruvans vattenpump varit placerad. Fredriks schakt blev i många år ett av gruvans huvudschakt.

Vid kung Fredriks besök 1720 kastade han ner sin högra handske i dagbrottet Stora Stöten för att se hur länge den skulle sväva innan den nådde botten. Bergsrådet Swab såg sedan till att få upp handsken som efter det förvarades i gruvans arkiv.

Sidan uppdaterad: 2016-02-02