Den tidigare forskningen vid koppargruvan var främst inriktad på ämnen som hade direkt bäring för gruvdriften och närliggande ämnen som bergmekanik, mineralogi, vattenkraft och kolning.

Christopher Polhem, som anställdes vid Falu Gruva som konstmästare vid slutet av 1600-talet, byggde upp ett illustrativt laboratorium mechanicum för att förklara kraftöverföringsprinciperna. Därutöver byggdes modeller på vattenkraftdrivna gruvmaskiner för att förklara för gruvfolket hur driften skulle kunna effektiviseras. På 1730-talet kom Carl von Linné till Falun och höll föredrag för bergsmanssönerna, föreläsningarna finns bevarande och bär den spännande titeln ”Vulcanus Docimasticus Fahlun 1734”. Han gjorde också en systematisering av redan tillgänglig kunskap inom området.

Falu Bergsskola
Trots att bergshanteringen var en av nationens viktigaste näringar fanns ingen samlad utbildning inom området och bland annat Gustaf III tyckte det var angeläget med en förbättrad bergsundervisning i Sverige. 1812 kom ett förslag om att förlägga en sådan skola i Falun men det dröjde ända till 1819 innan Falu Bergsskola slutligen inrättades. 1868 slogs skolan ihop med Teknologiska institutet i Stockholm, grunden till Tekniska Högskolan. En lägre bergsskola fanns förlagd i Falun från 1871-1930.

Stora Kopparbergs Bergslag AB, gruvans ägare, expanderade starkt från 1870-talet och inrättade bland annat ett stort modernt stålverk i Domnarvet, flera stora pappersbruk och drev storskaligt skogsbruk i Mellansverige. Som ett modernt företag var forskning en av hörnstenarna för verksamheten och forskningsenheter fanns i flera orter.

Idag pågår ett stort tvärvetenskapligt forskningsfält vid Högskolan Dalarna i forskningsmiljön Världsarvets Världar. I denna grupp ingår forskare inom historia, konstvetenskap, arkeologi, geologi, religionsvetenskap, litteraturvetenskap mm. Denna forskningsmiljö är en del av ett internationellt nätverk inom Världsarvsforskning.

På 2000-talet har hittills producerats två större arbeten om Falu Gruva. Lennart Lindeströms Falu gruvas miljöhistoria som behandlar gruvas miljöpåverkan under tusen år och återhämtningen sedan gruvdriften lades ner 1992. Professor Bo G Jansson. År 2009 publicerades professor Bo G Jansson från Högskolan Dalarna en sammanställning av gruvdrägen Fet Mats öde i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1700-talet till idag.

En grund till det gynnsamma forskningsläget för Falu Gruva och Stora Kopparbergs Bergslag är gruvans forna storhet och betydelse för Sverige och Europa. Koppargruvan är Sveriges mest avbildade industri i teckningar, tavlor och fotografi. Det finns en stor mängd arkivarier bevarade från medeltiden och fram till idag. Många av dessa originaldokument förvaras i Falun och Arkivcentrum Dalarna. I samma arkiv finns ett stort kartmaterial från gruvan och omgivningarna. I ritningsarkivet finns bevarat originalritningar och skisser på byggnader och maskiner från flera århundraden.

Många frågor finns kvar att besvara vare sig det är kandidat- och magisteruppsatser eller högre forskning.

Kontakt
Lena Myrberg Falu Gruva,
E-post lena.myrberg@falugruva.se
Telefon 023-78 20 32

Sidan uppdaterad: 2014-11-25