Den här sidan ger en del bakgrundsfakta och information om Falu Gruva.

Här finns exempel på frågor som man kan diskutera i klassen i samband med ett besök i Falu Gruva. Ett besök vid Falu Gruva blir mycket intressantare om eleverna redan i förväg känner till en del om gruvan.

Gruvan
Människor började arbeta i Falu Gruva redan på 700-talet. Det var samtidigt som Gamla Uppsala byggdes, men innan vikingatiden. Under medeltiden var Falu Gruva en rik gruva, och kopparn ifrån Falun såldes nere i Tyskland och vidare ut i Europa. På 1600-talet var Falu Gruva som allra störst. Under de bästa åren kom 2/3 av all koppar i västvärlden ifrån Falun. Det här är den period i historien som kallas för Stormaktstiden, när Sverige var ett av de största länderna i Europa, och alla Sveriges krig bekostades med koppar ifrån Falun. Gruvan kallades bland annat för ”Rikets skattkammare”.

Gruvans storhetstid tog slut i slutet av 1600-talet, men man fortsatte att arbeta i Falu Gruva ända fram till december 1992. När gruvan lades ner hade den varit igång i mer än 1300 år, och spåren från den långa historien finns kvar än idag både ovan jord och under jord.

Falu Gruva är inte någon form av grotta eller naturligt hål. Alla håligheter i berget är gjorda av människor, i äldsta tid med handverktyg och i modern tid med hjälp av sprängmedel och maskiner. En gruva behöver inte vara underjord. Vid Falu Gruva ser man tydligt ett stort hål i marken, det är ett dagbrott. Där har man arbetat med att gräva sig ner, men allt berg har tagits bort så att det inte blir några tak eller rum kvar. I Falu Gruva har man arbetat både i dagbrott och med att bryta ut hålrum under jord. Den djupaste delen av Falu Gruva ligger ca 440 meter under marken.

I Falu Gruva har man framförallt brutit koppar. Koppar är ett grundämne, och också ett mineral. All berggrund är uppbyggd av mineral, som byggstenar. En del mineral, till exempel guld, silver, koppar och järn, är mer värdefulla än andra. Finns det nog med mineral i stenen för att det ska kunna gå att sälja mineralet för mer pengar än vad det kostar att gräva fram mineralet så kallas det för malm. Malm är alltså ett rent ekonomiskt begrepp, i Falun på 1600-talet fanns det ungefär 3-4% koppar i malmen.

Koppar är en av de äldsta metaller som människan har kunnat använda. Redan för 10 000 år sen började man att tillverka saker av koppar. Koppar har varit viktigt eftersom det behövs när man ska tillverka brons, som är en blandning av koppar och tenn. Av brons kunde man till exempel tillverka vapen, smycken och kyrkklockor. På 1600-talet gjordes till och med pengar av koppar, istället för guldmynt kunde man betala med kopparplåt. De flesta slott och finare byggnader i Europa fick tak som var gjorda av koppar ifrån Falun. Idag är koppar en dyr metall eftersom den används för att leda ström. I elledningar och sladdar finns det en kärna av koppartråd. Utan koppar skulle inte många av
våra apparater fungera. En mobiltelefon innehåller till exempel ca 20 gram koppar.

Frågor
Vad är malm?
Fråga eleverna om de har något av koppar hemma

Området
På gruvområdet finns mycket att göra. Här är några exempel på det man kan se själv och använda i undervisningen.

Energi och resurser
Gruvan krävde stora resurser för att fungera, för att kunna lyfta upp malmen från berget och för att kunna driva pumpar som höll gruvan torr från vatten användes vattenkraft. Vattnet leddes i kanaler och rännor från reglerade sjöar och dammar på berget ovanför gruvan och ner till gruvan där det drev stora vattenhjul. Idag kan man besöka Creutz hjulhus, där vattenhjulet står kvar än idag. I skogskanten ovanför gruvan finns också de grävda dikena och kanalerna kvar.

Frågor att diskutera
Var kommer vår energi ifrån idag?
Vad behövs för att kunna bygga ett stort vattenhjul? (människor, material, kunskap)

Barn vid Falu Gruva
För att arbeta under jord var man tvungen att vara ca 15 år gammal, uppe på markytan arbetade småpojkar redan i åttaårsåldern. I det hus som kallas Vaschet satt småpojkar och sorterade stenen som kom upp ur gruvan. I vaschet idag kan man se foton på pojkarna som arbetade där, det går också att sätta igång ett ljudspel där en av dem berättar om en arbetsdag. En pojke som arbetade där hette Gustav Eriksson. 1888, när han var 14 år gammal och sorterade malm så lyckades fick han upp en alldeles äkta guldklimp. Det var inledningen på en guldrusch i Falun. Som belöning för guldklimpen fick Gustav Eriksson en belöning på 10 000 riksdaler, vilket motsvarar ca 1 miljon kr, men han fick inte ut pengarna förrän han hade fyllt 30.

Frågor att diskutera
Skulle eleverna i klassen kunna tänka sig att jobba en hel dag?
Finns det barn som måste jobba idag?
Vad skulle man göra om man fick en miljon kr idag?

Världsarvet
I mitten av 1900-talet började man inse att många spår av människans historia höll på att försvinna, antingen efter bombningar i krig, eller för att de låg i vägen för industrialisering och modernisering.  1972 antog FN  Världsarvskonventionen, just för skydda mänsklighetens kultur- och naturarv. Världsarvskonventionen och arbetet kring världsarv sköts av UNESCO, som är FN:s underavdelning för kultur, utbildning och vetenskap. Länder som ratificerar konventionen har möjlighet att föreslå att platser ska utpekas som världsarv genom att tas upp på Världsarvslistan, idag finns över 900 världsarv utspridda över hela världen. Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så
värdefullt för hela mänskligheten att det är viktigt att det bevaras för all framtid. För att tas upp på listan måste man kunna motivera att arvet är så viktigt genom att uppfylla de kriterier som UNESCO har tagit fram.

Falu Gruva och området runt omkring togs upp på Världsarvslistan 2001. Anledningen är att i området finns spår av kontinuerlig gruvdrift och kopparhantering från yngre järnålder till 1992. Falu Gruva var så stor och viktig att den kom att påverka teknikutveckling och gruvdrift världen över. Kring Falun kan man också följa utvecklingen från enkel metallhantering vid de egna gårdarna till en fullskalig storindustri under 1300 år.

Världsarvet Falun består inte bara av Falu Gruva. I gruvan hämtades kopparmalmen, men malmen hanterades och förädlades till koppar i hyttor som låg i närheten av vattendragen i området, där man kunde bygga vattenhjul för att driva hyttorna. Många blev också rika på kopparhanteringen och byggde upp rika gårdar, där man arbetade både med jordbruk och kopparhantering. Slagg från hyttorna finns utspridda över ett stort område och de fina bergsmansgårdarna står också kvar, många används fortfarande som privata bostäder. Direkt kring gruvan växte det också fram en handelsplats, som sedan blev staden Falun. Staden har till stora delar kvar sin stadsplan från 1600-talet och det är lätt att gå omkring både i de gamla gruvarbetarstadsdelarna, med små röda trästugor, och bland ståtliga stenhus som byggdes av de som blev rika på kopparen. Världsarvet Falun består därför av tre delar: gruvan, staden och landsbygden runt omkring, allt binds dock ihop av kopparhanteringen.

Frågor att ställa.
Vad är ett världsarv?
Varför är Falun ett världsarv?
Har någon i klassen besökt ett världsarv?
Sveriges Världsarv
Birka och Hovgården
Drottningholms Slott
Engelsbergs Järnbruk
Gammelstads kyrkby i Luleå
Grimeton Radiostation, Varberg
Hansestaden Visby
Hällristningarna i Tanum
Hälsingegårdarna
Höga Kusten
Industrilandskapet Falu Gruva
Lapponia
Skogskyrkogården
Struves meridianbåge
Södra Ölands odlingslandskap
Örlogsstaden Karlskrona

Sidan uppdaterad: 2014-12-18