Fokus när det gäller Falu Gruvas historia ligger ofta på storhetstiden med 1600-talets rekordår. Det stora raset 1687, då dagbrottet Stora Stöten bildades, sätter punkt för den eran. Men vad hände sedan?
”Nu tittar vi närmare på tiden därefter – en väldigt spännande period med med ny teknik, förändrade arbetssätt och uppfinningar. En hel del av det som händer under 1700-talet bidrar till att vi i dag kan kalla oss ett världsarv”, säger Johanna Nybelius, museipedagog vid Falu Gruva.
Föreläsningsserien är ett samarbete mellan Folkuniversitet och Stiftelsen Stora Kopparberget.
När malmen sinar
I början av 1700-talet går Falu Gruva dåligt; Stora Stöten har rasat ihop, den bästa malmen är slut. Hur ska gruvdriften hållas igång? Lösningen blir att satsa på ny teknik, oprövade idéer och inte minst produktnyheter. Johanna Nybelius, museipedagog vid Falu Gruva, kommer att tala om gruvan gick från positionen som ”rikets skattkista” till att kastas in i en nystart som på sikt håller igång gruvdriften i ytterligare ett par hundra år. I dag finns arvet från 1700-talet kvar på många håll i Världsarvet Falun, bland annat de många bergsmansgårdarna och andra bevarade miljöer. (Bilden ur Ranies karta publiceras med tillstånd av Arkivcentrum Dalarna.)
Tid: 23 september kl 18.00
Biljettpris: 100 kr
Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais – om hushållet von Linné
Sara Elisabeth Moraea föddes 1716 som äldsta dotter till bergsläkaren i Falun. Hon gifte sig med Carl von Linné, professor i medicin och senare adlad, och hamnade därmed i den akademiska eliten. Paret Linnés hushåll, med fem barn och tjänstefolk, var fyllt av viktiga markörer i form av möbler, porslin, textilier och kläder. I den här föreläsningen ger Annika Windahl Pontén, FD i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, en bild av vilka hushållet består av, hur det var organiserat, vad som hände där och vad de hade i garderoben.
Tid: 21 oktober kl 18.00
Biljettpris: 100 kr
Bland troll, mineraler och ämbetsmän: Materia och världsbild i 1600- och 1700-talets bergsbruk
Hjalmar Fors, docent i idéhistoria vid Uppsala universitet, kommer att tala om hur svensk bergsnäring, och platser som Falu Gruva, knöts till och bidrog till vetenskapliga och intellektuella diskussioner om verklighetens natur i Europa. Hur har gruvarbetare, smältare, kemister och alkemister bidragit till att forma den moderna världsbilden? (Bilden ur Ranies karta publiceras med tillstånd av Arkivcentrum Dalarna.)
Tid: 18 november kl 18.00
Biljettpris: 100 kr