Tusen år av gruvdrift till ända

Ny teknik förändrade gruvarbetet under 1900-talet.

Beskedet: Malmen har tagit slut

På 1900-talets början var efterfrågan stor på gruvans produkter. Viktigast var svavelsyra, därefter rödfärg, järn- och kopparvitriol samt ättikssyra. På 1920-talet byggdes ett anrikningsverk som gjorde det möjligt att även ta vara på zink och bly. Under gruvans sista årtionden bröts svavel, zink, bly och koppar. Silver och guld var biprodukter. Av svavelkisen framställdes flera syraprodukter, till exempel svavelsyra, oleum och nitrersyra. Rödfärgsverket fick, och får ännu idag, sin råvara ur varpen kring gruvan.

Ny teknik under 1900-talet förändrade gruvarbetet. Tunga arbetsmoment mekaniserades och gruvarbetarna blev färre. Brytningen i dagbrottet upphörde 1979. Det kostade mer att bryta malm under jord och det blev svårt att få verksamheten att gå runt. Nya fynd av guldmalm gav hopp men till slut kom beskedet att malmen var slut. Den 8 december 1992 avlossades den sista salvan.

Den 8 december 1992 gick de sista gruvarbetarna ner i Falu Gruva.